March 23, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì amuve

 Ikran
Solop Ralu pxaya trro. Nìsngä'i po kä srro lewotx, trr'ongta vay txon'ong. Slä krr a yolom mekreti, po zene tivaron fu stivarsìm fkxenit fteke 'ivefu ohakx. 'A'awa alo lolu poru syayvi, pol ultxarun pongut fa'liyä ha po tsun mivakto pa'lit. Slä krr a Ralu tsurokx mì ton, pa'li holum neto ulte trr ahay Ralu zene kivä fa mehinam nìmun.
Fratrr lu steng na srr aham, Ralu serop mi ne tseng a tsawke za'u tsata. Mì ton po zene rivun zongtsengit fte tsivun hivahaw nìzawnong. 'Awlie po hahaw mìkam utralä ayngrr, slä nguwayìl aynantangä ke tung futa po hahaw nìmwey. Hayalo sar pol nivit.
'Awa rewonmì pol stawm pamit ameyp mìso. Lam poru fwa zawng ioang a fkol tsperang. Skxakep palulukanìl stä'nì smarit.
Po var tivìran tengkrr nari si. Srekamtrr po zola'u ne tseng a luke ayutral ulte tse'a relit atxewm. Tsal tìftang seyki peyä txe'lanit. Tsole'a pol meikranit, slä mefo nìwotx kerusey lu. 'Awa pum lu ke'aw, swiräol yolom tsnganit ta tokx peyä. Nì'aw tärem, aysyal sì re'o 'i'awn. Reypay lew si fra'ur. Tsaswirä skxir soli ikranur amuve nìhawng, slä pol tsaswiräti fralmìp, lu poru hapxì tokxä kxutuä mì ka. Meikran wolem nìfya'o atstew tì'i'avay, slä snaytx....
Lu rel akeftxo nìtxan nì'aw. Fpìl Ralul futa kllyivem mefot slä ke lu poru kea aysä'o. Ayioangìl vayewng mesokxit akerusey, mì hrr ayol 'ì'awn tärem nì'aw.
Kä Ralu ìlä fya'o sneyä ulte tolaron yerikit. Mì haym pol sterawm pamot ameyp, pamot asteng pxel tìtsngusawvìk. Maw swaw ayol za'u ne lahea tseng a luke ayutral, hu hì'ia 'ora sì payfya kxamtsengmì ulte tse'a .... ikranit arusey! Lu ikran a'ewan, kea ikrantsyìp, slä ke fyeyn nìtam fte tswivayon sì tivaron. Omum Ralul mì hìkrr futa meikran akerusey lu sa'sem peyä. Txo Ralu poru srung ke sivi, tayerkup fa tìohakx.
Krr a ikranìl tsole'a Ralut, po zawng nìwok ulte tul fte wäpivan mì ayutraltsyìp.
- San ma ikran, txopu rä'ä si. Ke lu oe kxutu. Oel vayewng ngati sìk, plltxe Ralu. San za'u ne oe.
Ralul molun'i hapxìt yerikä ulte munge tsat ne tseng a ikranìl tok, slä po ke new ziva'u ulte zawng nì'aw.
- San srake nga txopu si? Tam, tìohakxìl keykìyä ngati ftu zongtseng ngeyä.
Ralu mìn neto ftu ikranä utraltsyìp ulte sngä'i 'ivem wutsot sneyä. Slä krro krro pol nìwan nìn kemit a ikran seri.
Krr a Ralul ke nìn pot, po fmi kivä ne tsngan. Slä pol tsole'a futa Ralul nìn pot a krr, po zawng nìfya'o ameyp ulte tätxaw ne zongtseng.
- San tìohakx lu tìtxur afkew sìk, hangham Ralu. San tam, yivom ngeyä tsnganit.
Ralul 'ìmem wutsot ulte yom. Pol sterawm futa ikran yerom nìteng. Mawkrra mefol yolom wutsot nìwotx, ikran wäpan nìmun.
- San nga lu swirä anim, kefyak? Tam, oel tayìng ngaru krrit atxan nì'ul fte oe smivon ngaru. Oe yomtayìng ngaru vaykrr nga tsun tivaron nì'awtu. Fkol plltxe fayluta Eywal vewng frapoti. Tse, poel vasyewng ngati fa mesyokx oeyä. Kxawm oeri lu tìfmetok fìkem. Tsahìk poltxe san Eywal ngati vewng sìk ulte poel zamolunge ngati oeru. Kxawm oeng slu 'eylan.
Ikran fnu, ke 'eyng fa kea pam. Za'u txon, hawl Ralul nivit.
- San set txon lefpom, ma ikran. 'Efu ngeyn nìhawng, zene tsivurokx. Rewon to trr'ong lu txantslusam.
Mefo hahaw.

1 comment:

  1. … ulte vur var.
    Txantsan, ma tsmukan! Lu vur a mi eltur oeyä tìtxen si.

    Aylì’u asìltsan, aylì’u atsuktslam nìftue.

    ReplyDelete