Showing posts with label Vur Raluä. Show all posts
Showing posts with label Vur Raluä. Show all posts

August 30, 2014

Eywal ngati vewng - Hapxì avolve

 Txayo
Mì srr amuve, mawkrra Ralu sì ikran kllpolä ftu ayram fa srung torukä, mefo var sivop. Atxkxe latem nìwotx, fìtsengit ke tok kea na'rìngìl, nì'aw hola utral  kllkxem nì'awtu. Txayo väpirä ne frapa'o ulte zeswa sì ayutraltsyìp tsawl slu fìtsenge. Nì'aw hì'ia ayioang rey fìtsenge. Krro krro pa'li tìran ka txayo. Fmi Ralu stivä'nì pa'liot fte mivakto pot. Lam fwa fa'lir smon sute ulte fko tsun fot mivakto, slä krra pa'lil tsalye'a ikranit, po hum. Kxawm ikranìri for lu txewm. Skxakep ayikran ke rey mì fìkllpxìltu.

Taluna smar lu hì'i, serop Ralu lok payfya fte tivaron fayoangit. Seze li tsun väpivewng. Ke lam fwa sute rey fìtsenge hufwa krro krro fkol tse'a utralit apxa na Kelutral. 'Awlo fu melo tsalme'a Ralul maktoyut a mì fa'li, slä po lolìm nìtxan.
Mesrrmaw mì haym tse'a Ralul 'uot a hek alìm. Pxaya 'ul ahì'i tok tsengit a pxaw utral atsawl. Päpäwm Ralu san Srake lu tsaw tsray fuke? Sweylu txo ziva'u tsatseng fuke? Pefya nga fpìl, ma Seze? sìk.
Slä Seze ke tsun Ralur srung sivi. Po tsun tswivayon nì'aw.
Kerä Ralu ne tsray nìzawnong. Krra lok nìhawng, ftang kivä. Pawm nìmun san Srake fpxäkìm nemfa? sìk. Syay pe'un: tsìk pa'li maktoyu za'u ta käpxì ulte plltxe:
- San ftang ma ketuwong! Pesu lu ngenga? Ftxey 'eylan ftxey kxutu? Peng!
- San ke lu oe kxutu fu tsamsiyu. Oe serop hu oeyä ikran.
- San sopyu a hu ikran srak? Nga za'u ta olo' pxawpayä txampayä, kefyak?
- San kehe, ke smon oer tsaolo' ulte kawkrr oel ke tsole'a txampayit. Zera'u ta na'rìng.
- San pefya? Ngal emza'u ayskxet torukä, srak?
- San sran. Oe kllzola'u ftu ayram ulte nìteng tsole'a torukit.
- San li txankrr kawtu ke zola'u tsatsengftu. Ayoeyä tsahìk nayew ngahu pivlltxe. Oehu!
Ha kä Ralu hu maktoyu. Krra wo pxawit tsrayä, Seze kllpä ne Ralu.

Fkol ngop tsrayit fa ngawnopa helku a kllkxem pxaw Kelutral. Ylltxep nrr lok kelutral, ayhapxìtu olo'ä heyn fìtsenge. Plltxe tsahìk:
- San ma Kamun, ngal pesutet zamolunge?
- San kame ngat ma tsahìk. Lu ketuwong a serop ka atxkxe awngeyä, slä lam fwa ke lu kxutu. Lu nì'awtu ulte sop hu ikran. Slä nìhek, po tìran. Ke tswayon fa ikran sneyä. Ulte ke zola'u ftu txampay.
- San Ikran makto a ke tswayon, srak? Za'u, ma  ketuwong. Pesu ngenga lu? Fyape syaw ngar? Ulte pelun ngal fìtsengit tok?
- San fko syaw oer Ralu. Oeyä olo' nìwotx terkup mì sam a wä sawtute. Omatikayal vewng oeti. Slä oel txìng fot taluna nui mì sä'eoio alu fwa ftxey ikranit.
- San srake nìngay zola'u nga ta atxkxe Omatikayaä? Lìm nìhawng! Slä... txo nga nivui mì sä'eoio, ke tsivun livu ngar ikran. Oeyktìng!
- San oel rolun fìikranit krra sa'sem peyä terkup. Oel pot vewng, ha po sop oehu. Slä ke lu txur nìtam li fte mivunge oet.
- San trro fraikran yawayo hu maktoyu sneyä. Ulte ke lu oer kea am'a a tsatrr zera'u nìwin. Nga lolu lemweypey ulte tìpuseyìri maweypeyyuru tìyora' . Ulte set nga kan kivä pesengne?
- San ke omum oe. Serop tsatseng a oet menaril eyk ulte mehinamìl munge. Ke smon oer tì'eyngit a peseng fìfya'o 'i'a.
- San ke lu ngäzìk fwa 'en si fko. Txo sivop nga ne pa'o a tsawke kllkä, ye'rìn wo txampayit. Tsatsenge fya'o ngeyä 'i'a. Tsakrr fko tsun slivele fa uran nì'aw. Slä sutel a ta olo' pxawpayä txampayä ke ngop uranit ki makto ikranit. Kxawm nga tsivatsun slivu 'awa a fokip.
- San nga pelun fpìl fìfya?
- San fol ke ftxey ayikranit mì sä'eoio slä vewng fot pxel nga. Nga layu ikran makto na fo. Txampay sayunatsu ngar, txampay akeyawnìm pxel ikran. Slä set, nga lu ayoeyä frrtu. Yom sì pängkxo ayoehu, ke pxìm tuteo za'u ayoekip.
Sunu Ralur tsaylì'u. Sute pawn Ralur teri tìsop sì tìrey peyä ulte po oeyktìng. Lenomuma sutel nìn Sezeti ulte keng fmi 'ivampi pot taluna fori ikran lu zeya swirä a fkol ke tse'a fratrr, slä pol ke tung tsakemit. Tsakrr ayseotu sngä'i pamtseo sivi sì rivol. Txon lolu 'o' ulte ke lu yol.

Rewonmì Ralu var sivop. Sre fwa hum, tìng Kamunìl poru stxenut:
- San ma Ralu, txo nivew nga, kasrìn ngar pa'lit fte sivop nga nìftue nì'ul. Pol mayunge ngat ne txampay.
- San irayo sì, ma Kamun, oeru meuia. Slä po ke lom ngar, srak?
- San kehe, lu ayoer pxaya pa'li. Oel mayakto pumit alahe.
- San tam. Fyape oel pot teykätxaw?
- San krra wo tì'i'at fya'oä ngeyä, nìfyin lonu pot ulte pol run fya'ot ne'ìm.
- San irayo nìmun, ma Kamun.
- San kea tìkin a irayo si. Makto zong ulte vewng pa'lit nìltsan. Eywa ngahu.
- San Eywa ngahu.
Set lu Ralur 'eylan amune ulte keng tsun sivop nìwin nì'ul. Tìsop 'i'a ye'rìn.

Aylì'u akeawnomum:
ngawnopa kelku - tent, created house

January 4, 2013

Eywal ngati vewng - Hapxì akive

 Toruk
Rewonmì lora trr 'ongokx. Yrrap 'ìp luke aysmìm ulte ya slu laro sì pxasul. Ralul hu Seze txìng slärit ulte nìn atxkxet a mefopxaw. Kllkxem na'rìng mì fa'o a tsawke kllkä ulte tawìl aean tok pa'ot a tsawke fäza'u. Txew kllteyä sì taw nì'aw, ke'u alahe. ... hek, kefyak?
Kolä Ralu ne txew kllteyä ulte tse'a 'uot a pol ke li ke tse'a. Zolene po hiveyn. Pol tok tsengit a kllte 'i'a. Uo txew ke'u ke fkeytok, ya nì'aw. Ralu heyn mì fäpä ramä apxa. Lahea klltet fko tsun tsive'a nìtxukx nekll. Tsaw poru wou nìtxan, kxawm Iknimaya nì'aw lu steng. Po tìng nari nìprrte', slä maw yola krr pol run tìngäzìkit. Fyape po vayar sivop? Ikranìl emzalya'u fìekxanit nìftue, slä tute?
Lu Ralur yewla. Srake sweylu txo tìsop peyä 'ivi'a fìfya? Kehe! Nì'aw tute ameyp velek, aylapol rerun fya'ot aketeng.
- San kivä ko, ma Seze, oeng fmìyi rivun fya'ot a wo klltet. Ke spaw futa fì'u ketsunslu.
Mefo tìran mawla trro stum slä ram lu kxayl mi nìteng. Ke'a fya'o nekll.
- San keng ngima kìng oengar srung ke sayi. Ke fkeytängok kìng angim fìtxan.... 'Efu ohakx, taron ko!
Mefo kolä nemfa na'rìng ulte stä'nì meyerikit. Ralul txepit ngolop ulte 'em hapxìt yerikä a'aw. Ikranìl yom sneyä hapxìt ake'awnem.
Tsakrr mefo tätxaw fte fmivi kivä ne pa'o amuve. Tsìk stawm tìzusawngit. Lu pam a nga' tìstit slä lu keftxo nìteng. Tsapam za'u ta tseng a uo txew ramä. Tìng nari Ralu tsatseng. Tskxel ngop txayotsyìpit äo txew ramä ulte tsatseng heyn lahea ikran. Tsaswirä lam na ikran, slä 'opin peyä hìyik lu. Ikran letrrtrr lu rìkean fu ta'lengean, slä ta'lengìl fìpoä nga' rimpinit sì tumpinit kop. Po lu steng na toruk...
Seze kllpä ne ikran-toruk. Po zawng nìsti ulte fmi frivìp pot. Seze tolätxaw.
- San hey, rä'ä frìp oeyä ikranit! Ngal fpìl futa nga lu pesu?? sìk syaw Ralu.
Krra swiräl Ralut tsole'a, sngä'i zivawng nìkeftxo.
- San tse, srake 'efu ohakx? Ngeyä sa'semìl ngat ke vewng nìltsan, srak? Tam, oel tìng ngaru fìyerikit, tsun tilvaron pumit alahe. Yom! sìk ulte tsre'i yerikit nekll.
Ikran-toruk spä ne wutso a zolup tawta. Po ke ftang vaykrr tsnganit nìwotx ke yolom. Tsakrr pol tung futa Sezel frrfen pot. Mefo uvan säpi 'awsiteng, Ralul mefot nìn ulte lrrtok si.
- San lahea ikran a vayewng pot, srak? Set oel omum fya'ot a tsakem si. Livu ftue nì'ul.
Meikran nìwotx spä, rikx fa syal ulte fräpìp fìtsap nìzawnong. Tsìk fko tsun stivawm pamit aysyalä ulte apxa ukìl wan tsawket swawtsyìpo. Tsawla ikran kllpä ne toruk-ikran ahì'i. Tokx peyä lu rim sì tun ulte po zawng nìwok sì nìfkew. Po lu... toruk afyeyn!
Syaw Ralu san ma Seze, tswilvayon! Lu toruk! Tswilvayon neto, NEMREY!! sìk.
Seze piak soli syalur ulte spä ftu tskxe nekll, tengkrr Ralu terul nemfa slär. Toruk zawng nìmun, slä slu mawey krra tse'a futa 'eveng peyä lu kxuke. Ralul wolo slärit ulte wäpan. Toruk yawo nìmun ulte fwerew kutut. Seze kìm hola alo nìftär sì nìskien ulte kllwo. Slärìri po new fpxiväkìm, slä toruk nìtxiluke kllpä ulte ke tung poru tsat. Seze kllkxolem ulte lonu pamit alu oìsssss!
Torukìl tuvon re'ot sneyä, nìn Sezet nìno ulte steftxaw fahewit peyä. Tsakem ke sunu Sezeru, slä lam fkoru fwa toruk ke new skxir sivi por. Ralu za'u nìzawnong wrrpa. Torukìl pot nìn nìteng. Seze piak solu syalur ulte häpawl fte 'iveko torukit.
Poltxe Ralu san tam tam, ma Seze. Po tsun srung sivi oengar, txo oengal pot ke steykivi sìk. Tsakrr kìm ne toruk.
- San ma nawma toruk, oeng ke new miväkxu ngat sì 'ewana torukit ngeyä. Oeng new emziva'u ekxanit alu fayram nì'aw. Lìyu nga tstunwi nìtxan ulte srung si oeru, srak? Rutxe munge oet nekll ftu fìtskxe sìk.
Torukìl 'ärìp re'ot sneyä ne Ralu. Pol nìn Ralut nìno, menari ne menari txankrr. Fpìl Ralul futa kxawm po fperìl teri fwa ftxey yom Ralut fuke. Slä nì'i'a pol ngop pamit atxukx, mäpìn ulte häpeykoleyn. Tsakemìri lam fkoru fwa plltxe fayluta Tam, hiveyn mì tal oeyä, ma tutan a ke tswayon.
Ralu kä ne toruk, palmey swawo, tsakrr 'ampi pot ulte heyn.
- San ma Seze, nong oengat.
Toruk kllkxalyem, rikx fa syal atxur, zawng ulte yawo. Fpìl Ralu, tse, lu oeru ikran, slä nì'awve tswayon fa toruk. Eywal oeti vewng, lolu tsahìkur tìngay vozamlo.
Torukìl txìng tskxet ulte fäkä ne tsawke. Seze zawng fa txopu ulte fmi nivong torukit. Ke tsun flivä, lu toruk fkew nìhawng to 'ewana ikran.
Tswayon toruk nìngong, kxawn sunu tsakem poru ulte tswolatsa' Ralut a mì tal.
Tsìk tse'a Ralul 'uot astxong. Lu swirä fu yayo fu pesu? Lìng mì ya, lam tsawl nìtxan... tsun livu ..lonataya..?
- San ma toruk, nìn tsat! Srake sweylu txo nga kllpivä? sìk.
Toruk txen soli nìwin, 'ärìp pewnit atxan sneyä, zawng nìfnu ulte sngä'i zivup na tskxe. Tsakemìl 'eykefu sì'efut afe' Ralur, ha pol meyam pewnit torukä ulte menarir tstu si. Kop ätxäle si Eywaru tsnì poel tung futa fìsätswayonìri po emrey. Fìtìzusup tsun 'ivi'a nìfe'.
Slä nìlam toruk kan rivey nìteng. Piak soli syalur sneyä, zup nìk'ong nì'ul ulte nì'i'a kllpä nìfya'o ahewne. Seze kllwo ye'rìn nìteng. Po klltxäpeykay ulte syeha si hu tìngäzìk. Sìtxurìl txìng pot nìwotx.
Torukìl nìn tawit. Krra lonataya 'ìp, po tuvon ne Seze, 'ampi pot fa ontu ulte yawo. Tsakrr kllpä mì utral, tengkrr steftxaw tawit nìno nìmun. Tìng nari Ralur, zawng ulte tswolayon neto.
- San tse, ma Seze, Eywa oengar lrrtok siveiyi, poel vewng oengat nìltsan. Ke spolaw oel futa wo klltet äo ayram... keng fa toruk! Set oeng zene väpewng fìtsap nì'awtu. Sweylu txo oel rivun wutso-ot, yerik a tolaron oel kxamtrr 'ì'awn mì fäpä. Tsurokx nga, oel yomtìng ngat sìk.
Fìfya awngeyä meylanìl emzola'u ayramit.

September 21, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì apuve

 Fya'omì nìmun
Rewonìri ke tsolun Ralu pivey. Po tìtxen si sre fwa tsawke fäkä. Fìtrr po sìyop ne lahea senge ulte ikran tswayon pohu. Trr'ongmaw pol yolom syuveot, starsìm fra'ut a kin ulte nolìn fìtsenget alo asyen.
- San lu tsenge asìltsan, slä krr za'u fte vivar kivä. Za'u oehu, ma Seze, ngima fya'o klltxay oengeo.
Lam Ralur fwa ikranur ke sunu fwa sweylu txo po sivop neto ftu sneyä tsenge a po 'ongokx. Polawm Ralu:
- San srake nga ke new nivume su'oti amip, ma ikran? Sweylu txo nga sivop fte ilvomum kifkeyit.
Zawng Seze ulte kä hu Ralu ne pxawpa na'rìngä. Tsakrr po tsyìl ne fäpä utralä. Tswayon uo na'rìng swawo ulte kllpä mì lahea utral. Pol nìn Raluti ulte krra Ralu zola'u ne tseng asim nìtam, tswayon nìmun ne ketenga utral. Fìfya mefo sop vay sreton'ong, krra pähem ne txayo ahì'i. Fìtsenge mefol txula 'awmit ulte hahaw mì ton.
Slä fìtxon ke lu mawey. Ralu hahaw mì hllte. Srekamtxon pot tìtxen seyki nguwayìl sì tìzusawngìl aynantangä a za'u ne 'awm. Fì'u tìfkeytok lehrrap lu, slä ikran srung si Ralur. Po zawng nìwok, spä sìn nantang a'aw ulte frìp pot. Lahea aynantangit tsakemìl txopu seyki ulte ftang 'iveko. Ralu nìwin tsyìl ne utral alu tseng azawnong. Seze zawng nìmun ulte yawo ulte tswayon ne Ralu.
Aynantang zawng fa tìsti slä krra run futa smar peyä talmul, fo 'amìp nìteng. Plltxe Ralu:
- San pxasìk, fì'u ke solunu. Ma Seze, zene ngari irayo siveiyi. Txo ngal oeti ke zivong, oeyä tirea sivalew ne Eywa set sìk, ulte 'olampi pot fa tsyokx.
Zawng Seze nìfnu, nìfy'ao a pivlltxe po san Kea tìkin, ma Ralu. Ngal vamewng oeti krra oel tsakemit kin. Set oe tsun srung sivi ngar. Oeng lu tokx a'aw sìk. Takrra fìswaw txon lu lefpom sì mawey.

Rewonmì mefo sop nìmun, krro nìwotx. 'Efu ohakx a krr mefo taron ulte Ralu 'em fa txep. 'Efu väng a krr mefol run payit. Mì haym lehawngkrr, krra 'efu ngeyn, mefo tsurokx - Ralul hawl nivit, ikran heyn mì utral. Aysrr ftem...
Maw trr a'a'aw Seze tswayon trro lewotx, stum luke sìftang. Pol spaw futa Ralul nong pot tafral po tätxaw ne Ralu nì'aw alo apxey fu atsìng mì srr.
Rewonmì avolve taw tstu si. Trr lu vawm, lam fwa yrrap za'atsu.
- San fìtrr Eywal werìntxu sneyä keyit aketstunwi sìk, peng Ralu. San srake sayop oeng fuke?
Sezeri yafkeyk ke tsrantsen. Po ke new hiveyn ki tswivayon. Lrrtok si Ralu:
- San nga lu sopyu amuiä. Kekem ke tsun tìftang seykivi ngat.
Mefo kamä nìmun. Ye'rìn sngä'i tompa ameyp zivup. Tìsop slu ngäzìk nì'ul. Krro krro fkol stawm 'rrpxomit. Holpxay utralä a mì na'rìng nän, taw slu layon nìhawng ha'ngirmì. Tompa sngä'i 'iveko, hufwe terul. Seze kllpä taluna sätswayon ketsunslu.
- San sweylu txo oeng rivun zongtsengit, ma Seze. Yafkeyk slu fe' nìhawng, fpìl Ralu nìwok.
Slä peseng fko tsun rivun tsat? Tompa zerup ulte hufwe terul nìfya'o a tsamehem ke nivew ftivang kawkrr. Fratseng lu layon, kawtu ke tsun tsive'a ke'ut. Nì'aw krra rawm takuk, Ralu tse'a futa mefol tok tsengit a wrrpa na'rìngä, slä mefoeo lu layompin. Tìsopìri ahay Ralu txopu si.
- San ke tse'a kea fya'ot ulte 'efu futa 'uo lehrrap tsun klltxay oengeo. Zene rivun tseng a zong oengat. Rikx nìftär ko!
Mefo kä yrrapka nìngäzìk. Atanzaw nrr nìmun ulte kulat snatskxet. Krra polähem ne tsatskxe run Ralul slärit. Lu apxa nìtam fpi ikran sì tute, hufwa kxetse ikranä zene 'ivì'awn wrrpa, talun lu ngim. Mefo kä mìfa ulte klltxeykay, ngeyn nihawng. Yrrapìl 'eko klltet. Sute wrrpa ke tsatsun emrivey, slä Ralu sì Seze lu kxuke... 

August 21, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì amrrve

 Sätswayon
Tsatrr'ongmaw a mefo tsaheyl si, holeyn Ralu ikranhu lok tskxe. Plltxe Ralu:
- San ke tsun mi spivaw futa oeng... kosmana tìlen! Oeng lu taronyu sì ikran. Pxel snatanhì a mì saw, tìng nari! Tsaru a io oengeyä re'o fko syaw Hì'ia Ikran. Peyä nari lu tanhì atxanatan frato, tsal wìntxu fya'ot aysopyuru mì ton. Snatanhìl alu Taronyu tok tsenget a sim Ikranä.
Lrrtok si Ralu.
- San ulte alìm, tsengit a tsawke 'ia krra kllkä tawftu tok muvea ikranìl alu Ikran Atsawl. Slä txampì suteyä syaw poru Toruk, taluna 'opin tsasnatanhìyä lu steng na 'opin torukä.
Tsakrr mefo fnu. Mefori lu txon a'eoio.

Rewonmì kä Ralu nemfa na'rìng fte tivaron nìmun. Ikran tskxekeng si - tsyìl ne fäpä tskxeyä, spä, lìng.... Nìsyen po fäkä ne utral. Ralu terätxaw ulte tse'a ikranit a mì fäpä utralä. Po kllkxem fa syal apiak-sawni ulte 'ärìp sat mì hufwe a tìran nìk'ong. Po zenatse tswivayon ye'rìn li, fpìl Ralu. Hufwe tìran nìwin nì'ul, sngolä'i tivul mì swaw ayol ulte slu txur nìtxan. Furia ikran tsun zivup, Ralu txopu si. Tsìk hufwe tul nìwin, ikran rikx fa syal ulte hufwel pot kxeltek mì ya. Swawtsyìpo lìng mì seng, tsakrr yawo io na'rìng ulte tswayon. Pol 'ärìp syalit nìftue, lìng, fäkä ulte kllkä pxel tsulfätu tìtswusayonä. Ralul nìn pot luke syeha.
- San po... tswayon... po tsun tswivayon! Ma ikran, nga tswayon! Oh, ma Eywa....
Ikran fäkä nìkxayl fìtxan nìfya'o a fko stum ke tsun pot tsive'a. Ralul tsrole'i frau't a lu poru mesyokxmì ulte tsyìl sì fäkä ne utral. Krra wo ayvulit a mì fäpä, po tsun tsive'a na'rìngit, payfyat sì 'orat nìtxukx äo po sì ikranit nìkxayl mì saw. Menari Raluä nrr pxel sanhì tengkrr nìn ikranit atswusayon. Tìkangkem a pol stxenutolìng ikranur lolu lesar sì eyawr.

Ikran slu ngeyn ye'rìn. Po lìng mì ya nìngong, luke fwa rikx ulte kllza'u nìk'ong. Po sleru apxa nì'ul'ul ulte maw yola krr po fmi kllpä mì utral lok Ralu, slä nì'i'a var kllwivo ne kllte. Kllkolä a krr po klltxäpeykay mì hllte ulte syeha si nìngäzìk.  Ralu tsyìl nekll. Ikran tsolurokx nì'it ulte kä ne payfya fte niväk. Po näk txankrr. Za'u Ralu pone ulte plltxe:
- San ma hì'ia ikran, nga 'efu väng nìhawng, srak?  Ngal noläk stum payfyati lewotx!
Ikranìl ngop pamit atxukx ulte klltxäpeykay nìmun, slä fko tsun tsive'a tìprrte't peyä menarimì. Var Ralu pivlltxe:
- San nga slu fyeyntu fa ngeyä sätswayon a'awve ulte sweylu txo nga tivel tstxot. Srake sayunu ngaru txo fko syivaw ngar Taronyu a mì saw? Fu Vrrtep arìkean? Ngeyä tokxìl nga' rìkeampinit nìpxay. Slä tsamestxo hek. Zene tstxo livu pup sì lor. Terìng oel ngaru tstxot alu .... SEZE! Srake tsun syivaw ngaru Seze?
Kxeltek ikranìl re'ot ulte zawng nìfnu.
- San srake terel?
Ikran zawng nìwok nì'ul.
- San tam tam, ma Seze, lu tstxo ngeyä.
Ralul 'ampi Sezet fa mesyokx.
- Set nga tsun tswivayon. Zola'u krr fte sivop nìmun. Oengal tok fìtsenget txankrr. Trray oe häpawl ulte tsakrr hasyum. Fìtrrìri oe poley, ulte set zola'u. Oe sì nga kayä 'awsiteng.
Fperìl Ralu teri sìhawl. Zene po ngivop ayswizawit nì'ul. Tstal lu tete nì'it ulte sweylu txo fkoru livu tukru.
- San tìkangkem hasey ke säpayi, zene kemo sivi.
Ralu sngä'i rivun tskxeyä hapxìt fa srung tseyä pol zeyko tstalit. Po flä nìwin ulte tstal lu litx nìmun.
Pxawpat payfyayä tok pxaya tskxel a lu pxi sì litx, ulte fko tsun sivar sat fte txivula tukrut. Slä Ralu zene mivunge vulit ayey nì'awve. Lu hawngkrr fìtrr, po hasey sayi fìkemur trray.

Haya rewon Ralu tìtxen si ye'rìn  ulte kä fte stivarsìm fra'ut a pol kin - rìn, fkxeno ulte tivaron. Po tätxaw mì ha'ngir ulte sngolä'i tìkangkem sivi. Munge tskxet sì vulit ulte 'awstengyem mesat fa kìng. Fìfya pol txula tukrut, tsakrr ngop ayswizawit: munge vulit ayey, sleyku pxi fa tstal ulte yem sat ne txep fte slivu txa'.
Tengkrr po tsakem si, ikran tswerayon. Po kllpä mì haym krra Ralu 'em. Tse'a veyit, slä ke new yivom tsat. Polawm Ralu:
- San srake ke new nga yivom? Ngal tolaron ngeyä smarit, srak? Txantsan, ma Seze, lu fyin nì'ul fwa tsun yomtäpivìng. Tam, oe lu alaksi. Ngaru tut?
Kea tì'eyng. Ikran lu alaksi frakrr.
- San tse, hahaw ko. Oengeyä tìsop sngä'i sresrr'ong. Txon lefpom, ma Seze. Txon asyen fterem. Txonay oeng hayahaw mì sengo alahe....

June 29, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì atsìve

 Tsaheylu
Trr'ongmì Ralu txen slu a krr ikran fmoli tsyivìl mì skxe nìmun. Po tsakem si hu tìngäzìk slä nì'i'a  flä. Za'u Ralu ne po ulte mefol nìn tsawket a fäza'u ne taw. Mefo nìwotx fnu fteke skiva'a swawit alor. Mawkrra tsawke 'eykefu meforu sang, plltxe Ralu:
- San ngal tìyel sänumvit amuve fìtrr, nga zene tskxekeng sivi fratrr sìk.
Ikranìl nìn Raluti nìfya'o lenomum. Ralul 'awstengyem tsnganit hu kìng, sngä'i tivul ulte syaw:
- San stä'nì smarit, ma ikran!
Po kxäpoleltek, rikx fa syal ulte zawng. Tsakrr spä, lìng mì ya yola krr ulte kllkä. Spä nìmun ulte smar lu sneyä. Ralu 'efu ye.
- Taronyu atxantsan, ma ikran. Nga tsun tswivayon stum nìteng. Oeng tskxekeng sayi fte slivu tsulfätu.
Ikranur sunu fìkem. Po tsyìl ne fäpä tskxeyä nìmun, tsurokx swawo ulte spä nekll. Po rikx fa syal ulte lìng swawtsyìpo. Po zawng nìprrte'. Tsakrr po tul, stä'nì ayvulit ulte ska'a tsat fa aysre'. Ralu hangham.
Ha'ngirirì ikran fäzola'u ne tskxe ulte tel sanga atanvit a ta tsawke. Hufwe tìran, slä krro krro tul nìwin. Ikran nolew spivä nìmun ulte piak si syalur, slä fìswawmì hufwe sngä'i tivul. Tsal kxeltek ikranit ne ya. Po zawng talun txopu ulte rikx fa syal, ngian hufwe lu txur nì'ul ulte tsre'i pot nemfa payfya. Ikranìl 'ärìp syalit nìtxi tengkrr zawng nìwok. Syaw Ralu:
- San txopu rä'ä si, ma ikran. Payfyar lu pay a wo ne kinamtil nì'aw sìk. Po hangham: San nga tsun stivä'nì fayoangit sìk.
Ikran slu mawey. Po nìn nemfa pay ulte fmi tivaron fayoangit fa kxa, ngian fìkem ngäzìk lu. Po tsakem soli vay kaym, nì'i'a stä'nì payoangtsyìp ahì'i ulte munge pot Ralur fte nivìn.
- San tse, po lu hì'i nìhawng, txo ngal yivom pot, 'ivefu ohakx keng txur nì'ul. Pot lonu!
Ke tslam ikranìl aylì'uti a poleng Ralul ulte yolom payoangit...
Lahea srr fterem ulte ikran slu txur nì'ul'ul. Po tsun fäkivä mì skxe nìtsyìl nìftue. Pol nolume fya'ot a tsun tsyivìl mì utral, ha krra po spä, lìng mì ya txankrr nì'ul. Slä ke tsun mi yawivo uo na'rìng....
Mì awa kxamtrrmaw heyn Ralu hu ikran mì utral ulte tsurokx. Kawtu ke tsun tsive'a mefot.
Tsìk kllpä ikran hu maktoyu ìlä fayfya. Pesu lu po? Ke omum Ralul tsat, slä nulnew futa var wivan. Ngian ikran Raluä lenomum lu, po zawng ulte nìn ikranit amuve. Plltxe Ralu nìfnu:
- San ma snumìna ikran, fnu! Mefol oengat tsalye'a!
Slä ikran spä, kllpä rofa maktoyu sì muvea ikran ulte kä pxaw mefo. 'Efu nitram taluna tse'a swiräti alahe fnelä sneyä. Pxeyvea ikran kllpä. Memaktoyu pängkxo fìtsap:
- Tìng nari! Ikranìl tok fìtsenget!
- Po lu 'ewan nìhawng. Sweylu txo oeng hivum srekrra mesa'sem peyä tätxaw.
- Slä oeng ke fmoli rivun Ralut.
- Rä'ä livu snumìna. Poru ke lu ikran. Pol zenatsu tivok tsengot alìm. Pxaya trr ftolem ta tìhum peyä.
- Tam, tswayon ne'ìm ko!
Maktoyu tsaheyl si ikranur sneyä ulte lu alaksi fte hivum.
- 'Awa swawtsyìp, oe new niväk ulte ikranìri oeyä nìteng.
Mefo näk ta payfya. Raluä ikranìl nìn fot, kä pxaw meikranit ulte pängkxo mefohu fa lì'fya sneyä. Nìpxi pol steftxaw fya'ot a mefo tsaheyl si maktoyur sneyä. Nì'i'a memaktoyu nìwotx heyn mì ikran sneyä ulte yawo. Fraikran kaltxì si fa tìzusawng, memaktoyul txìng fìtsenget...
Plltxe Ralu krra za'u ne ikran:
- San lam oeru fwa mefol ramun oeti. Slä oe ke tayätxaw.
Za'u ikran ne Ralu ulte nìn tswinit peyä. Ralul 'ampi ikranit. Po zawng nìfnu, stum ketsukstawm ulte stxenutìng tswinit sneyä Raluru.
Furia tsatìlen wou nìtxan po stum ke tsun piveng kea aylì'uti.
- San srake nga natsew oeru tsaheyl sivi?
Ikran zawng nìfnu nìmun ulte 'ärìp re'oti na fwa mllte. Ralul munge tswinit sneyä ulte 'ampi pumit ikranä. Pey swawo ulte 'awstengyem mesa'ut.
- San set... set oeng lu 'awpo, tì'i'a'vay krrä. Eywal oeti vewng, lolu tsahìkur tìngay.
Lu Ralur sngawpay tìprrte'ä menarimì ulte meyam ikranit pewnpxaw.
- San oe 'efu nitram nìtxan....

April 28, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì apxeyve

 'Eylan
Mì rewon ikran tìng nari ftu zontseng sneyä krra Ralu txen slu. Po zolawng 'awlo, kxawm na san kaltxì sìk. Slä nim lolu. Mawkrra mefol yolom hapxìt asyen yerikä, poltxe Ralu:
- San set oe zene tivaron txo nivew yivom mì ton'ong nìmun. Ngeyä txe'lan livu mawey, oe tayätxaw. Hayalovay.
Krra ikranìl tsole'a Ralut a herum, po sngä'i zivawng nìwok sì nìkeftxo. Ralu sti.
- San ma snumìna ikran, fnu! Fraioang tìyul neto ulte ke lìyu oengar kea smar. Oe tasyätxaw ngane. Rivun tì'o'ot ngaru. Slä rä'ä zawng!
Ikran tstu si kxaru sneyä, fnu, ulte new kivä hu Ralu, slä pol tsyär tsakemit:
- San ke tsunslu, ma ikran, oe tayaron nì'awtu.
Zolene Ralu kivä alìm fteke stivawm mokrit ikranä. Tìtaronìri po flä mì ha'ngir, pol stä'nì sì tspang pxefwampopit. Po tätxaw a krr tse'a ikranit a frìp vulit. Pxaw po klltxay ayhapxì fkxenä, skxakep po 'olefu ohakx, slä fìfnefkxen ftxìvä' lu. Zawng ikran 'awlo krra Ralu lok nì'ul. Po nim lu mi, slä lam fkoru fwa po prrte' lu taluna Ralu za'u nìmun.
- Kaltxì, ma ikran, ngaru lu fpom srak? Oel tolaron smarit, sweylu txo nga 'ivem tsat.
Slä ikran ke tsun 'ivem, pol nìn fwampopit a'aw nì'aw ulte new yivom pot.
- Tam, fìpo lu ngeyä.
Ralul tìng fwampopit ikranur ulte sngä'i hivawl wutsot sneyä.
- Oe ke tsun yomtivìng ngaru tì'i'avay krrä. Nga zene nivume tìtusaronit. Trray ngal tel sänumvit a'awve. Fraswirä zene tsivun tivaron.
Ikranìl ke poltxe kea aylì'uti, kxawm mllte taluna 'efu yehakx. Po za'u ne apxa tskxe a lok payfya ulte fmi tsyivìl nefä, slä ke flä. Hangham Ralu:
- San nga yolom nìhawng. Slä tskxekeng si, oel fpìl futa fìtskxe layu lesar fte nga slivu taronyu.
Ikran fäkolä ne mawl tskxeyä ulte zup. Po zawng nìsti, slä ke fmi tsakem sivi nìmun. Ke lu poru tìtxur letam. Txon'ongmaw Ralul hawl nivit ulte hahaw. Ikran heyn ìlä skxe. Po ke kolä mì zongtseng fìtxon.

Rewonmì Ralul kolä ne na'rìng, ikran nolew kivä pohu nìmun.
- Kehe ma  ikran, tìftang si! Ngal ke omum fya'ot a tswayon ulte ke tsun kivä nìwin nìftxan na oe. Pivey.
Ikran zawng nìsti. Ralu tul, ikran nìteng, slä po tìftang säpi mì pawpa na'rìngä. Fìtrr Ralu tolaron vay sreton'ong, slä starsìm smarit letam fteke zivene tivaron pxesrro. Krra Ralu tarmätxaw, ikranìl pot poley ke nìmweypey, po ke lu mawey. Mì swaw a ikranìl tsole'a Ralut po zawng ulte tul ne po nìprrte' ulte spä pxaw po.
- Tse, nga txopu ke si li, kefyak? Srake oe lu mal ngaru?
Ralu 'efu nitram ulte ikranìri nìteng.
- Tam, sre fwa oeng yom, ngal tel sänumvit tìtusaronä.
Ralul yem 'itit smarä mì hìng ulte sngä'i tivul.
- Ma ikran, tìlyaron wutsot ngeyä!
Ikran 'efu ohakx nìtxan ha po tul ne Ralu ulte fmi stivä'nì smarit. Po spä, 'ärìp syalit, tswayon swawtsyìpo ulte nì'i'a frìp tsnganit.
- Txantsan, ma ikran. Nga lìyu taronyu a yo'.
Ralul tìng ikranur lahea 'itit tsnganä ulte 'em syuvet sneyä. Mawkrra mefo hasey soli tìyusomur, Ralu holeyn ìlä skxe.
- Srake 'efu ye, ma ikran?, polawm po.
Ikran zola'u ne tskxe nìteng ulte tung futa Ralul 'ampi pot fa tsyokx.
- Oeng lu 'eylan set, kefyak?
Ikran zawng nìfnu, skxakep mllte po. Fìfya sngolä'i tì'eylan a kip Ralu sì ikran.

Tìstusä'nìri keyeyä oe irayo seiyi Tanriru nìtxan

March 23, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì amuve

 Ikran
Solop Ralu pxaya trro. Nìsngä'i po kä srro lewotx, trr'ongta vay txon'ong. Slä krr a yolom mekreti, po zene tivaron fu stivarsìm fkxenit fteke 'ivefu ohakx. 'A'awa alo lolu poru syayvi, pol ultxarun pongut fa'liyä ha po tsun mivakto pa'lit. Slä krr a Ralu tsurokx mì ton, pa'li holum neto ulte trr ahay Ralu zene kivä fa mehinam nìmun.
Fratrr lu steng na srr aham, Ralu serop mi ne tseng a tsawke za'u tsata. Mì ton po zene rivun zongtsengit fte tsivun hivahaw nìzawnong. 'Awlie po hahaw mìkam utralä ayngrr, slä nguwayìl aynantangä ke tung futa po hahaw nìmwey. Hayalo sar pol nivit.
'Awa rewonmì pol stawm pamit ameyp mìso. Lam poru fwa zawng ioang a fkol tsperang. Skxakep palulukanìl stä'nì smarit.
Po var tivìran tengkrr nari si. Srekamtrr po zola'u ne tseng a luke ayutral ulte tse'a relit atxewm. Tsal tìftang seyki peyä txe'lanit. Tsole'a pol meikranit, slä mefo nìwotx kerusey lu. 'Awa pum lu ke'aw, swiräol yolom tsnganit ta tokx peyä. Nì'aw tärem, aysyal sì re'o 'i'awn. Reypay lew si fra'ur. Tsaswirä skxir soli ikranur amuve nìhawng, slä pol tsaswiräti fralmìp, lu poru hapxì tokxä kxutuä mì ka. Meikran wolem nìfya'o atstew tì'i'avay, slä snaytx....
Lu rel akeftxo nìtxan nì'aw. Fpìl Ralul futa kllyivem mefot slä ke lu poru kea aysä'o. Ayioangìl vayewng mesokxit akerusey, mì hrr ayol 'ì'awn tärem nì'aw.
Kä Ralu ìlä fya'o sneyä ulte tolaron yerikit. Mì haym pol sterawm pamot ameyp, pamot asteng pxel tìtsngusawvìk. Maw swaw ayol za'u ne lahea tseng a luke ayutral, hu hì'ia 'ora sì payfya kxamtsengmì ulte tse'a .... ikranit arusey! Lu ikran a'ewan, kea ikrantsyìp, slä ke fyeyn nìtam fte tswivayon sì tivaron. Omum Ralul mì hìkrr futa meikran akerusey lu sa'sem peyä. Txo Ralu poru srung ke sivi, tayerkup fa tìohakx.
Krr a ikranìl tsole'a Ralut, po zawng nìwok ulte tul fte wäpivan mì ayutraltsyìp.
- San ma ikran, txopu rä'ä si. Ke lu oe kxutu. Oel vayewng ngati sìk, plltxe Ralu. San za'u ne oe.
Ralul molun'i hapxìt yerikä ulte munge tsat ne tseng a ikranìl tok, slä po ke new ziva'u ulte zawng nì'aw.
- San srake nga txopu si? Tam, tìohakxìl keykìyä ngati ftu zongtseng ngeyä.
Ralu mìn neto ftu ikranä utraltsyìp ulte sngä'i 'ivem wutsot sneyä. Slä krro krro pol nìwan nìn kemit a ikran seri.
Krr a Ralul ke nìn pot, po fmi kivä ne tsngan. Slä pol tsole'a futa Ralul nìn pot a krr, po zawng nìfya'o ameyp ulte tätxaw ne zongtseng.
- San tìohakx lu tìtxur afkew sìk, hangham Ralu. San tam, yivom ngeyä tsnganit.
Ralul 'ìmem wutsot ulte yom. Pol sterawm futa ikran yerom nìteng. Mawkrra mefol yolom wutsot nìwotx, ikran wäpan nìmun.
- San nga lu swirä anim, kefyak? Tam, oel tayìng ngaru krrit atxan nì'ul fte oe smivon ngaru. Oe yomtayìng ngaru vaykrr nga tsun tivaron nì'awtu. Fkol plltxe fayluta Eywal vewng frapoti. Tse, poel vasyewng ngati fa mesyokx oeyä. Kxawm oeri lu tìfmetok fìkem. Tsahìk poltxe san Eywal ngati vewng sìk ulte poel zamolunge ngati oeru. Kxawm oeng slu 'eylan.
Ikran fnu, ke 'eyng fa kea pam. Za'u txon, hawl Ralul nivit.
- San set txon lefpom, ma ikran. 'Efu ngeyn nìhawng, zene tsivurokx. Rewon to trr'ong lu txantslusam.
Mefo hahaw.

February 18, 2012

Eywal ngati vewng - Hapxì a'awve

Oel pole'un futa ngayop vurit. Lu fìvur teri 'evengan alu Ralu. Ke smon oeru holpxay hapxìyä a tsayun pamrel sivi, vay set lu oeru aysäfpìl fpi hapxì amrr fu apukap. Tìronsrelìl ayeyk oeti, kxawm oeyä vur ngim layu....

 Tìhum
Mì Helutral 'awsiteng hu Omatikaya rey 'ewana 'evengan a fko syaw poru Ralu. Po ke lu Omatikayaä hapxì, lu hapxìtu le'aw olo'ä aketeng. Fratute alahe a ta tsaolo' tamerkup mì sam sawtuteyä wä Na'vi.
Po slu taronyu ye'rìn. Lu alaksi li, zene nì'aw emziva'u tìfmetokit asyen alu Iknimaya. Tsakrr tsayun ftxivey sneyä ikranit. Po srung si fraporu ulte pori frapo tstunwi lu.
Trr tìfmetokä zola’u. Ralu sì pxeya ‘evengan a’ewan kä ne Iknimaya. Fol makto fa’lit ulte hola tute alahe kä fohu. Krr a za’u ne ayram, fo zene hivum fa’lit sneyä ulte fäkä nìtsyìl fa ‘ana. Fìfya pähem ne tseng a ayikran rey.
Fìtsenge frataronyu zene spive’e ikranit fte slivu sneyä nì’aw. Fìkem ke lu ftue, krr a tutel run ikranit sneyä, po zene poru tsaheyl sivi ulte tswayon fa po. Ikranur ke sunu fìkem, po fmi tspivang taronyuti, slä slayu taronyuä ‘eylan aswey krr a mefo tsaheyl si. Fkeytok munea fya’o nì’aw - taronyul spe’e ikranit fu terkup tengkrr tsakem seri. Fìtrr saronyu flolä....
….mungwrr Ralu. Po ke tolerkup, slä kea ikran ke new poru tsaheyl sivi. Ralu za’u ne fraikran a krr po holum. Fìtìfkeytok lu stxong, kawkrr ke slolu fì’u srekrr.
Lu Ralur tì‘efu pxel fwa fkol lätxayn pot, kop suteol fpìl futa po ke lu pxan fte livu taronyu. Slä stum frapo plltxe san Nga flayä hayalo. Ngian Ralu ke ‘efu nitram, fperìl teri kem a sweylu txo po sivi.
Plltxe snoru san Zene oe rivun syayvit oeyä mì seng alahe.
Po sngolä’i hivawl fte hivum. Lu ftue fìkem, taluna lu poru säkanom ahì’i nì’aw - tstal, pxeno, nivi. Fìtrr po tätxaw ne Kelutral kxamtrrmì, starsìm tsayut, munge wutso-ot ulte herum. Slä tsìk pol stawm fayluta san Kempe nga new silvi, ma Ralu?
Smon poru fìmokri. Lu mokri tsahìkä, ekxtxu, slä tstunwi.
- ìì, oe herum.
- Pelun, ma ‘evengan?
- Ke lu oeru ikran. Oe ke flolä. Ke tsun oe rivey fìtsenge nì’ul.
- Txo hivum, nga tsun tiverkup.
- Kehe. Oe tsun väpivewng. Keng fwa txo tiverkup oe lu sìltsan to fwa 'ivì'awn. Eywaru oe ke sunängu.
- Ngaru tìkxey. Eywal ngati vewng. Eywayru yawne lu sneyä eveng, keng txo ngal ke fpivìl tsat. Ngal kayanom ngeyä ikranit, nì’aw nga zene tsakem sivi nìfya’o aketeng.
- Nìngay nga fpìl fìfya, srak? Kxawm ngaru tìyawr. Ngian hìyum oe.
- Ngal ftxoley fya’ot angäzìk. Txo fpivìl futa zene kivä, tsakem sivi. Slä pey swawo, kin sä’ot amuiä.
Tsahìk kolä ne Kelutral, slä za’u ne’ìm ye’rìn.
- Munge fì’ut.
Poel tìng poru tsko swizawit a ta vul Kelutralä.
- ìì... irayo seiyi, slä oe... ke pxan fte mivll’an tsat. Nì’aw taronyu tsun sivar tskot a ta rìn Kelutralä. Oe taronyu ke längu....
- Irayo rä’ä si ulte munge. Tsaw srung sayi ngaru, keng tsun zivong ngey tìreyit. Nga taronyu stum lu. Zene mivunge fì’ut. Fìtskol ngaru zeykerok tsenget a nga za’u tsata.
- Tam, terel nìprrte’, ma tsahìk.
- Set kivä, ma taronyu a’ewan, kxawm oeng ultxa sayatsi fìtsap zusawkrrmì.  Rä’ä tswalya’ tutet a nga lu. Ngaru tsawkel atanit tivìng ulte etrìpa syayvi.
- Eywa ngahu, ma tsahìk. Zayerok oel aylì’uti ngeyä.
- Tam. Eywa ngaru tìhawnu sivi...
Ralu mìn ulte kolä ftu Kelutral ne na’rìng. Fìtsenge po mìn ne’ìm ulte kllkxem luke tìrusikx. Pol tsole’a txayot a pxaw Kelutral, evengit a uvan seri mìso ulte tsahìkit a lok Kelutral. Lu poeru key akeftxo tengkrr nìn Ralut. Ralu kllkxem txana swawo fìfya, slä nì’i’a var tivìran. Po holum nìngay. Peyä fya’o angim sngerä’i.

Tìsung: keyeyot 'olaku fa srung Tanriyä. Poru irayo seiyi!